Trädgårdstrassel

Odlingskärl

Det finns massor att välja på, en hel djungel om man ska vara mer exakt, plus lite till om man improviserar. Jag tänker börja med vad jag använder och hur jag gör och varför jag gör det, så gott det går. Sen blir det lite om andra alternativ.

Godislådor och papperskrukor

Vi har ett "krukmakar-set" som man kan göra runda krukor med, utav tidningspapper. Man kan även vika krukor av papper och om man söker på internet kan man enkelt hitta förklaringar till hur, men vi kör på vårat sätt. Och med vi menar jag såklart min man. Det är hans jobb att göra krukor. Han tyckte att det verkade smart och smidigt och ville så väldigt gärna att vi skulle köpa ett sånt där set så det gjorde vi - och nu gör han krukorna. Han tycker att det är lite trevligt att sitta med framför TVn och ungen hjälper ofta gärna till också, så jag är nöjd eftersom jag får krukor. Don't fix it if it ain't broken, kan man väl säga.

Och så har vi godislådor. Jag tycker väldigt mycket om mina godislådor. Jag köper dom för två kronor styck från en godisbutik inne i stan, men ofta kan man få dom gratis om man frågar runt. Jag är visserligen snål, vilket är varför jag gillar godislådor, men jag tycker samtidigt att det är rimligt att betala två kronor styck så jag har aldrig känt mig manad att jaga runt efter gratislådor istället. Men förutom att dom är billiga(potentiellt gratis) tycker jag också att dom har en väldigt bra storlek. På en smal hylla ställer man en rad, på en bredare hylla ställer man två eller fler - anpassningsbart. Staplade när dom inte används kan man alltid hitta något skrymsle där man kan få plats med dom. Men locken är nog den största fördelen, eftersom det innebär att jag inte behöver stöka med påsar eller plastfolie på nya sådder. Och så tycker jag att det är väldigt tillfredsställande att återanvända och återbruka.

Om jag bredsår så använder jag godislådorna parvis. Jag har några som jag har gjort hål i botten på genom att trycka igenom en upphettad spik, och dessa sätter jag ner i lådor utan hål. Den inre lådan fylls med jord och fröer som en innerkruka. Den yttre lådan blir som en ytterkruka. På så sätt kan jag lyfta ur den inre lådan och ställa den i vatten en stund och sen sätt tillbaka den i den yttre lådan så droppar överflödigt vatten ner i den. Hade jag bara sått direkt i en tät låda är risken alltid att det blir för blött eftersom överflödet inte kan ta vägen någonstans, och dessutom måste jag vattna ovanifrån och det uppmuntrar förekomsten av sorgmygg.

Men vissa saker tycker inte jag fungerar nå bra att bredså, och där kommer den minsta storleken av pappkrukor in i bilden. Jag kan, om jag lirkar lite, precis få ner 16 minipappkrukor i en godislåda. Dom rymmer inte mer än några skedar jord i varje, så det är ingenting man låter plantorna stå i särskilt länge, men det blir som ett hemmagjord pluggbrätte (med tillhörande lock för groningstiden) som i min mening gör omplantering extra enkelt dessutom. Tidningspappret löser upp sig med tiden och vissa planterar ner hela pappkrukor i jorden vid omplantering, men jag föredrar att ta bort botten på dom så att rötterna har fritt spelrum direkt. Om man ser till att vattna innan så pappret är fuktigt är det jättenkelt att dra bort bottnen utan att förstöra sidorna, som håller ihop jorden och skyddar rötterna. Då är det bara att fylla på med jord i en lite större pappkruka, göra en grop och stoppa ner hela klumpen, och vid nästa omplantering gör man samma sak igen.

Tidningskrukor i godislådor funkar inte bara till stycksådder utan är också helt perfekt till örter. Persilja och liknande vill man ju gärna sätta i små buketter. Det är bara att strössla fröerna i den lilla krukan och när dom grott tar man bort botten och planterar om i den lite större krukan så rötterna får mer plats. Sen är det bara att ta bort bottnen på den och plantera ut den direkt i köksträdgården i små fina buketter som håller ihop vid planteringen. Vill man ha lite större buketter kör man direkt i den större pappkrukan och sen planterar ut.

(Såbyttor av godislådor 01-2020)

Pluggbrätten

Pluggbrätten är stora brickor (finns säkert små också) med celler. Cellerna fylls med jord och i varje cell stoppar man ner ett eller några frön. Detta sätt lämpar sig bäst till stycksådder som tomater och majs, eller små gruppsådder som lök om man exempelvis vill odla dom tre och tre. Det tar betydligt längre tid att styckså fröer än att bredså eftersom man ska sitta där och pilla ut små fröer ett och ett, men det finns fördelar också. Dels blir omplanteringen enklare eftersom man inte behöver sitta och försiktigt dela plantorna med risk för att skada rötterna, och dels är det mindre risk att jorden blir för blöt och tung för smårötter eftersom cellerna innehåller så liten mängd jord.

Jag stycksår mer i början av året än senare. Mitt odlingsår börjar mer eller mindre på nyårsdagen och då finns det inte så mycket annat att göra än att så, så jag har helt enkelt mer tid då. Lagom till att dessa ska börja planteras om har jag dock mindre tid eftersom det oftast är massor som ska planteras om samtidigt som vi sätter igång ute i trädgården med att gödsla, plantera nya buskar och träd, förbereda landen, osv. så då vill jag att omplanteringarna ska gå snabbt.

Odlingstråg

Med tråg kan man mena två olika saker inom odling. Det jag refererar till som ett tråg, kort och gott, är en djup bricka som kan man ställa krukor, pluggbrätten och liknande på, så att inte vatten rinner ut över hela golvet. likt mina yttre godislådor. Det andra, som jag referar till som ett odlingstråg, är också en djup bricka eller låda, men har hål i botten och är till för bredsådder, likt mina inre godislådor med hål i botten. Det kan bli lite förvirrande när man pratar om tråg, men jag särskiljer dom på det sättet.

Som sagt används i alla fall odlingstråg till bredsådder, och man kan mer eller mindre bredså det mesta, det handlar bara om när och hur man vill fördela sin tid. Att bredså går jättefort och smidigt, men tar mer tid vid omplantering. Man sparar tid på att inte pilla med frön ett och ett, men får istället pilla med småplantor och deras rötter. Det är också fördelaktigt att den större mängden jord gör att plantorna oftast kan stå lite längre bredsått än stycksått, och att jorden inte torkar ut lika snabbt så man behöver inte hålla ett lika vakande öga på dom. Risken är dock att jorden håller lite väl mycket fukt och blir så tung att det är svårt för rötterna att orka växa. Sår man många frön så kommer den stora mängden plantor kunna hjälpas åt att torka ut jorden mellan vattningarna, men sår man för snålt i för stor mängd jord kan man bli ståendes där med dyngsur jord och några få plantor som inte orkar växa.

Senare på våren så bredsår jag mer och stycksår mindre. Mitt på våren är att-göra-listan så lång att arbetet aldrig tar slut, så det gäller att prioritera och just då prioriterar jag inte att styckså utan nöjer mig med snabba bredsådder. Även sånt med stora frön, som gurka, melon, ärtor osv. kan sås i en låda med jord men då strösslar jag inte ut ett lager frön utan sticker ner dom med lite mellanrum. Det går fortfarande snabbare än att hålla på med små pappkrukor eller celler. Det större jordmängden gör också att mer rötter får plats så jag kan låta dom stå längre än om dom hade varit stycksådda, men när jag väl planterar om gäller det att vara försiktigare med rötterna än vid stycksådder. Förhoppningen är då att vi kommit så långt med allt annat vid den tidpunkten att det finns tid att lägga på att sära på plantorna och omplantera dom.

Krukor

Med undantag för tidningskrukor så kommer inte krukor in i bilden hemma hos oss före omplanteringar. Men har man småkrukor hemma kan man såklart använda dom, men då gäller det att krukorna är små när man ska så i dom, annars blir det för tungt med för mycket jord. Småkrukor funkar dock utmärkt till allt med större frön, om man nu inte vill hålla på med pluggbrätten.

Krukor finns ju också i varierande material och kvalitet. Vanligast är väl plastkrukor skulle jag tro och dom kan vara gjorda av jättetunn, mjuk plast eller stadig, hård plast. Dom tunna brukar säljas i rätt stora paket för en billigare peng, men sånna har jag helt slutat med eftersom dom går sönder så väldigt lätt. Går dom inte sönder efter första användningen så går dom sönder efter andra, och så blåster dom bort vid minsta bris när man står där och superförsiktigt försöker få ur en planta utan att ha sönder krukan. Jag har redan klargjort att jag gillar att återanvända och återbruka, vilket innebär att jag inte gillar grejer som inte håller för att användas flera gånger. Då föredrar jag det dyrare alternativet med krukor i hårdplast som kan användas om och om igen.

Lerkrukor - en jobbig klassiker. Jag vill verkligen kunna förespråka dessa eftersom det känns bättre på något sätt än plast, men jag kan bara inte. Jag har mängder med lerkrukor som vi hittade bakom det gamla dasset när vi flyttade in. Från början var jag jättelycklig och det kändes som att jag hittat en skatt, men efter ett tag var jag sugen på att lägga tillbaka dom. Först av allt bör man veta att oglaserad lera suger fukt från jorden, men det kan man kompensera för genom att vattna lite extra så det kan jag förlåta. Men dom kan inte staplas lika tajt som plastkrukor vilket gör att dom är mer skrymmande när dom ska förvaras mellan användningarna, dom är betydligt tyngre att släpa runt på både när man ska ta fram och plocka undan dom, och dessutom går dom sönder. När man har ett helt bord fyllt med krukor, jord, plantor och vattenkannor så händer det att någon liten kruka åker ner och då får man städa skärvor. Staplas dom och något trycker lite på stapeln så kan man ha oturen att få sprickor i dom så att man får städa skärvor igen så fort man lyfter den spruckna krukan.  

Tråg

Och nu kommer vi till den där andra typen av tråg som man ställer andra kärl i, inte bredsår i. Köper man ett pluggbrätte eller ett odlingstråg så brukar det finnas matchande tråg som passar i storlek, men man kan också radda upp krukor på dom istället för att ha små fat till varje kruka. Antingen kan man köpa dedikerade tråg från internet eller butiker som säljer andra trädgårdsprylar. Annars kan man improvisera. Jag kör på både tråg och hårda plastbrickor med lite högre kant. Man kan också använda plastbackar med låga kanter, skobrickor och säkert massa andra saker.

Odlingsmatta

I tråg och brickor har jag textil. Det säljs som odlingsmatta eller kapillärmatta, men man kan också bara ta ett lite tjockare tygstycke. Olika textiler är säkert olika effektiva, men så länge det har någon form av uppsugningsförmåga och är lite tjockare lär det fungera i någon utsträckning. Odlingsmattor/kapillärmattor verkar i alla fall göras generellt av filt, många är gjorda av lite tjockare grå filt.

Poängen med att ha någon form av textil i botten på ett tråg är att fördela fukt. Tyget håller fukten och fördelar den jämnt över hela ytan till allt som står i tråget, och från tyget sugs sen fukten upp i jorden i krukorna eller cellerna. Från början förstod jag inte riktigt poängen med det här eftersom jag tänkte att vattnet lär ju rinna ut i hela tråget till allt oavsätt, men hur ofta står något helt plant på ett underlag? I dom flesta fall slutar det väl med att det i ena hörnet inte är något vatten alls samtidigt som det rinner över i andra hörnet. Så är det för mig i alla fall, så jag blev helt frälst direkt när jag började använda odlingsmattor. Det är bara att hälla på en skvätt och låta det fördelas, utan att jag behöver balansera upp med ungens legobrickor.

(Tråg med tidningskrukor och bevattningsmatta 02-2020)

Är du nyfiken på mina färgglada etiketter så finns det information om det här: Märka upp sådder och växter.

Tillbaka till Kategorier och inlägg