Trädgårdstrassel - Odla med impregnerat virke

Odla med impregnerat virke

8 Mars 2020 • 23:59 • 7. Prylar och lösningar • Köksträdgård, Odling, Trädgård • Permalink • 0

Ett informerat och medvetet beslut

Vi har byggt ramarna till våra lågbäddar i köksträdgården av impregnerat virke, trots att Kemikalieinspektionen anser att man helst inte ska göra det (1). Det är något som vi har gjort i några år och ingenting som vi planerar att sluta med. Men det händer att jag får frågan om inte det är giftigt och det är ingenting jag varken vill eller kan svara på med säkerhet. Det enda jag kan göra är dela med mig av den informationen jag har. Det jag rekommenderar är att alla som funderar över saken sätter sig in i ämnet och försöker ta reda på så mycket fakta som möjligt, och utifrån det tar ett eget beslut.

Grejen med impregnerat virke är att det finns, förutom fakta, också många åsikter, tankar och myter. Men samtidigt så har ju något satt igång myterna från början, så något spår av sanning kan man kanske tänka att det ändå finns. I många fall handlar det om hörsägen som är baserat på gammal information som idag kanske inte längre gäller.

Jag kan inte undgå att vara partisk. Uppenbarligen tycker jag att det är okej att använda impregnerat virke i odling, men jag ska försöka att presentera den informationen jag har och hur jag resonerar kring den så opartiskt som möjligt. Jag vill nämligen inte att någon läser min blogg, ser bilder på mina bäddar, och tänker att om jag gör det så det måste vara okej att göra det. Det är precis sånt som är problemet. Lyssna inte på vad andra människor tycker, tänker och tror. Lyssna på varför dom tycker, tänker och tror. Är resonemanget logiskt? Ämnar argumenten att informera dig eller övertala dig? Jämför med fakta. Finns det information som bekräftar argumenten eller motbevisar dom? Först efter det kan man ta ett informerat beslut medveten om vilka risker man själv väljer att ta och inte ta.

Inte vad - varför?

Impregnerat virke finns med olika klassificeringar: M, A, AB, och B. Klassificeringen beror dels på vilka ämnen som finns i träskyddsmedlet som använts, och också mängden som har använts (1).

Dom direkt farligaste ämnena som används till impregnering av virke är kreosot och arsenik. Träskyddsmedel som innehåller kerosot är, enligt Kemikalieinspektionens faktablad "... inte tillåtet att köpa för vanliga konsumenter." och "... får endast användas av yrkesfolk med specialistutbildning." (1). Träskyddsmedel som "... innehåller arsenikföreningar (CCA-medel) är helt förbjudet att sälja inom EU." (1). Om man har tillgång till gammalt impregnerat virke utan att veta när det är producerat så kan man inte vara säker på att dessa ämnen inte har använts i träskyddsmedlet. Det här gäller också om man exempelvis hittar gamla telefonstolpar i trädgården, vilket inte är helt ovanligt i gamla trädgårdar. Min pappa hade en bekant som hade några gamla telefonstolpar som låg och skräpade för flera år sen och tillsammans sågade dom upp stolparna i mindre bitar och eldade upp dom, utan att veta vad det egentligen var för virke dom höll på med. Personligen är i alla fall jag mindre sugen på att andas in sågdamm och eldrök med kreosot och/eller arsenik. Så, kort sagt, när det gäller gammalt virke bör man vara extra försiktighet, men om det är modernt impregnerat virke som du som privatperson köpt i bygghandeln så kan du i alla fall vara säker på att ditt virke inte innehåller något av dessa två ämnena.

I trädgårds- och odlingssammanhang tänker jag utgå ifrån klassificeringarna A och AB, som jag personligen använder i trädgården, och som är dom vanligaste klassificeringarna och gäller för exempelvis vanlig trall.

Det finns flera olika träskyddsmedel som används inom samma klassificering vilket innebär att det kan finnas variationer när det kommer till vilka ämnen som använts och hur mycket. Moelven är ett exempel på en stor virkesleverantör och enligt deras byggvarudeklaration gällande tryckimpregnerat virke med klassificering NTR AB så innehåller virket 0,05% cu-HDO, 0,02% basiskt kopparkarbonat och 0,03% borsyra (2). Per kilo virke motsvarar detta 500mg cu-HDO, 200mg basiskt kopparkarbonat och 300mg borsyra. Enligt deras byggvarudeklaration gällande tryckimpregnerat virke med klassificering NTR A så innehåller virket 0,01% cu-HDO, 0,03% basiskt kopparkarbonat och 0,07% borsyra (3). Per kilo virke motsvarar detta 100mg cu-HDO, 300mg basiskt kopparkarbonat och 700mg borsyra.

Det svåra med att jämföra dessa siffror med gränsvärden för säkra intag är att det rör sig om två kopparföreningar och jag har endast kunnat hitta gränsvärden för koppar. Livsmedelsverkets egna faktablad om impregnerat virke refererar till koppar så därför kommer jag att presentera det gränsvärdet, även om jag skulle vara mer nöjd om jag hade mer specifika gränsvärden för just dom föreningarna. Oavsett så är gränsvärdet för koppar i dricksvatten vara 2mg/liter, och det tolerabla dagliga intaget är 0.5mg per kilo kroppsvikt per dag (3). Gränsvärdet för borsyra i dricksvatten är 1mg/liter, och det tolerabla dagliga intaget är 0.16mg per dag (4).

Kemikalieinspektionens faktablad innehåller information om att borsyra har gett skador på djur i djurförsök (1). Men samtidigt används det som antiseptiskt medel i sårtvätt, linsvätska och även som konserveringsmedel. Det är alltså ett ämne som vi kommer i kontakt med titt som tätt, så det som är avgörande för huruvida det är skadligt eller inte är alltså mängden. På liknande sätt är koppar, som är det primära ämnet i dom flesta träskyddsmedel, skadligt för människor i för stor mängd, men samtidigt är det ett ämne som vi också behöver få i oss (6)(7), så återigen är mängden avgörande. Vidare är koppar mycket giftigt för vattenlevande djur och växter enligt Kemikalieinspektionen (1).

Att göra någon direkt jämförelse mellan gränsvärden och TDI, mot mängden som finns av dom olika ämnena i impregnerat virke är inte helt lätt. Å ena sidan är innehållet i bara ett kilo virke långt över gränsvärdena, men å andra sidan så är det väl förhoppningsvis ingen utav oss som planerar att äta upp virket. Det är väl snarare så att man tänker att man ska bygga en odlingsbädd av virket, som kommer rymma jord som potatisen kommer växa i. Impregneringen skulle inte göra mycket nytta om allt träskyddsmedel läckte ut direkt. Vidare ska det som läcker från virket ta sig genom jorden till rötterna och tas upp av plantan. Sannolikt rör det sig alltså om en väldigt liten mängd som till slut hamnar i potatisen, jämfört med vad virket faktiskt innehåller. Samtidigt kan jag inte säga något om hur liten den mängden är, och jag är absolut inte kvalificerad att säga att mängden ligger så pass långt under gränsvärdena att det är helt ofarligt att äta en portion potatis. För att inte tala om att mängden i virket är baserat på bara ett kilo virke, inte en hel bädd. Samtidigt vill jag nämna en äppleodlare vid namn Anders Möller. Han är berättigad till att gödsla ekologiskt med motsvarande 1.5kg koppar vart femte år, p.g.a. kopparfattig jord (7). Eftersom han inte får använda impregnerat virke i en ekologisk odling så har han jämfört den möjliga koppargödslingen med den mängden koppar som frigörs från hans impregnerade stolpar med NTR A klass, vilket är 0.22g per år (7). Tekniskt sätt skulle alltså 1363 stolpar frigöra lika mycket koppar som han får gödsla med.

Så till sist kommer vi till någon form av avslutning. Som jag redan nämnt så använder jag impregnerat virke till odlingsbäddar, spaljéer osv. Jag känner mig trygg med det och oroar mig inte över att det på något sätt ska vara skadligt för oss. Det är min personliga bedömning att risken är tillräckligt liten att skadliga mängder ska tas upp av mina grödor att jag är villig att använda impregnerat virke. Men bara för att jag är villig att ta den chansen så betyder det inte att jag tycker att andra ska göra det. Jag tycker att andra ska göra det som dom känner sig trygga med att göra. Många vill inte använda impregnerat virke i sina odlingar och det är helt okej. Det finns fler alternativ för att få trä att hålla längre som exempelvis kolning, linolja eller växthusplast på insidan av bäddar.

Tillbaka till Kategorier och inlägg