Trädgårdstrassel

Växthusdrömmen

Jag drömde om ett eget växthus i många år, men förutom kostnaden så var det också en fråga om plats. Vi har nyttjat många kreativa alternativ, men aldrig riktigt haft utrymme för ett ordentligt växthus. Till slut flyttade vi ut på landet och fick gott om plats, men ett växthus låg ändå flera år in i framtiden för det skulle ju finansieras också och det var så mycket annat vi behövde prioritera innan det kunde bli tal om ett växthus. Men ibland måste man ju få ha lite tur också.

Växthus bortskänkes

Min pappa kom över ett växthus våren efter att vi hade flyttat in i huset. Ägarna skänkte bort det i utbyte mot att vi monterade ner det och fraktade bort det själva. Både pappa och min man trodde att det skulle vara en enkel match. I deras värld kunde dom ta ner och sätta upp växthuset igen på ett par timmar. Jag visste tillräckligt mycket om växthus redan innan för att veta att dom hade väldigt fel.

(Nedmontering av växthus 04-2019)

Växthuset var till synes i aningen sämre skick än jag hade föreställt mig. Många rutor saknades och ännu fler var spruckna. Det kändes helt enkelt lite motigt, men aluminiumstommen var rak och stadig. Medans vi monterade ner det tog jag kort på varenda liten detalj, i brist på bruksanvisning, inför när det skulle monteras upp igen. Efter ett par timmar låg växthuset inpackat i skåpbilen.

Grunden

Från början stod växthuset på lecablock, men jag valde en annan lösning - impregnerade stolpar ihopskruvade till en ram. Vår trädgård är relativt platt men vissa ojämnheter finns det ju alltid och vi hade helt ärligt talat inte tid för att göra någon större grej av det hela. Att bli med växthus just då var ingenting vi hade planerat för och vi hade fullt upp med massor av andra projekt som vi satte på paus för växthusets skull. Stolparna var relativt billiga, gav växthuset en jämn grund att stå på och dessutom är dom tunga nog att växthuset inte lär blåsa bort i första taget.

Stort potential

Vi skrubbade rent varenda liten del av växthuset i samma veva som vi monterade ihop det, vilket tog en faslig lång tid och var allt annat än kul. Jag och min man la totalt 100 timmar tillsammans på att rengöra och få ihop det. Flera småfästen till glasrutorna saknades redan från början och ett hörnfäste till stommen hade försvunnit under frakten så vi fick göra nya. Utöver det fick vi också skära till flera nya glasrutor.

Det blev riktigt bra i slutänden, men vilket slit. Första veckorna efter att det var klart kunde jag inte ens glädjas åt mitt nya växthus eftersom jag var så sliten efter alla timmar vi lagt ner på det. Jag skulle ju inte i första taget rekommendera någon annan att ge sig på att förnya ett gammalt, slitet växthus på det här sättet. Men visst, om man verkligen vill ha ett växthus mer än något annat och har mer tid än pengar, så är det ett alternativ när det inte finns några andra alternativ.

(Uppmonterat växthus 05-2019)

Men nu älskar jag såklart mitt växthus. Förra året var det en perfekt plats för tomaterna att mellanlanda innan dom kunde flytta ut på friland, och jag planterade två olika persikor därinne som klarat sig genom vintern. Dessutom har jag i år kunnat förså massor med köldtåliga grödor i växthuset istället för inomhus, så att jag kunde få plats med massor med annat inne.

(Från vänster: Persika "Ice Peach", Vindruva "Himrod", Persika "Saturn" 09-2019)

Nackdelar med glas

Jag gillar glasväxthus. Glas är ju betydligt finare än plast. Men det har sina nackdelar och det har vi fått känna på flera gånger. Redan i höstas så blåste dörren upp och vinden tryckte upp ena vädringsfönstret som slogs sönder. Efter det säkrade vi dörren och ersatte det trasiga fönsterglaset med en bit kanalplast. Det vi inte märkte var att fästena till fönstret hade också gått sönder så nästa gång det blåste kraftigt blåste fönstret upp och gick sönder ännu mer, och vinden passade på att trycka ut några glasrutor också. Fönsterfästena gick inte att laga så vi tog bort hela fönstret och lagade det som behövde lagas.

Tredje gången var värst av alla. Stormen Laura. Vi kom ut på morgonen och fann att nära hälften av alla glasrutor saknades. Dessa rutor låg splittrade inuti växthuset och utanför. Det platsgjutna fågelbadet innehöll mer glas än vatten och det tog flera timmar att samla ihop majoriteten av alla småbitar som gömde sig i gräset. Vi hittar fortfarande glasbitar lite här och där och jag är orolig att hunden eller ungen ska trampa på dom, eller att jag ska skära upp handen på en bit när jag håller på i odlingsbäddarna. Självklart är vi tacksamma över att stommen höll så vi kunnat laga växthuset. Många hade inte sån tur när stormen drog in över landet. Men glas har verkligen sina nackdelar. Takrutorna var dom som ställde till värst besvär. När takrutorna trycktes ut så flög många av dom flera meter ifrån växthuset. Av den anledningen har vi bestämt oss för att byta ut taket mot kanalplast. Det är inte lika snyggt, men sprider inte glassplitter i halva trädgården, isolerar bättre än glas har jag hört, och dessutom kanske vi slipper stöka med skuggduk om vi har tur eftersom plasten inte släpper igenom lika mycket ljus som glas. I slutänden kanske vi byter ut allt glas mot kanalplast, men i första hand så fokuserar vi på att byta ut taket allt eftersom det finns tid för det.

Trots motgångar är det ändå fantastiskt att ha växthus! Men om man inte har ett växthus så finns det vissa alternativa lösningar. Det finns mängder med olika modeller av drivhus, från hyllor med plastöverdrag till konstruktioner som man kan sätta ovanpå pallkragar för att göra dom till små växthus. Vissa bygger långsmala växthus av gamla fönster till tomater längs med en vägg, som ett skyltfönster. Annars kan man alltid ta en stor, genomskinlig plastback att ställa sådder i under vintern och våren. Har man turen att ha en inglasad balkong så har man ju dessutom redan i princip ett växthus. Sen så är det ju så att nästan allt kan odlas på friland oavsett, speciellt om man ger sina plantor lite extra skydd. Det mesta går att lösa med lite kreativitet.

Tillbaka till Kategorier och inlägg